Jag gräla även som fan med Carmen. No more germany. Ever
2014
-Smell the rain
måndag 13 januari 2014
Hela jävla laget -eller typ 8 pers
Gymmade idag *applåder* möter hela jävla lillålaget när jag ska gå därifrån *inga applåder*
söndag 12 januari 2014
Standard Söndag
Mannen med den blåa jackan försvinner runt hörnet. Han pratade i telefon men jag hör bara musiken i mina öron. Jag har nt mycket att gå på men det faktum att han kombinerade samtalet med yviga rörelser gör mig rätt så säker på att han inte ens såg mig. För fokuserad för att märka en ända själ. Kanske var han runt 30 år gammal. Eller så var han runt 45 och mitt inne i en medelålderskris. Vad vet jag. Han är i alla fall borta nu så jag kan nt fråga.
Flickan lutar ryggen mot väggen. Jag har suttit på det där stengolvet, jag vet att det är kallt. Hon sippar då och då på en energidricka som hon efter varje sipp sätter ner på golvet bredvid sig. Hon ser ut att behöva all energi hon kan få.
fredag 10 januari 2014
Blow
Guess who blowed it up? That's right bitch. You.
-skrivetutavmignärjagochminsyrrasattochväntadepåvårpappautanförgustavsvikochdevajullejagsyftadepå
onsdag 8 januari 2014
Hemma spa räddar dagen
Den här dagen kan jag berätta på två sätt. Antingen kör jag på det traditionella sättet och berättar så allting framställs positivt, eller så berättar jag hur det egentligen gick till. Vi börjar med det traditionella sättet.
Idag hade jag sovmorgon och behövde inte gå upp förrän klockan 8:20 men jag kände mig lite busig och snoozade till 8.30 istället. Jag gick upp och kände mig inte hungrig eller så jag drog på mig kläderna lite snabbt och norpade åt mig en frukt på vägen ut. Jag gick i rask takt till bussen så jag piggnade till ordentligt. Bussen var i god tid till skolan och jag och Emelie cyklade till träningen. Träningen gick bra och vi spelade lite fotboll i slutet av den. Sen drog jag och tjejerna och åt ute där vi fick ett samtal om att schemat har ändrats under lovet så på onsdagar har vi inget mer än våra respektive sporter. Vi blev skitglada och jag drog iväg till bibblan lite kort innan jag satte mig på bussen till jobbet.
Nu till verkligheten. Jag vaknade och var skittrött. Inte fan räknas 8.20 som sovmorgon efter ett helt lov. Jag snokade till halv för jag trodde inte på att jag skulle orka upp om jag stannade i sängen en minut till. Jag bytte om som i slow motion och var faktiskt redo att gå i god tid för en gångs skull. Tills jag insåg att jag inte visste vart jag lagt nyckeln. Efter fem minuters letande, vilket resulterade i att jag blev sen, smet jag ut genom altan utan att låsa. Jag små sprang till bussen men var ändå tvungen att spurta sista metrarna. Jag var andfådd och lite svettig innan ens träningen börjat. Great. Träningen i sig sen gick skit! Jag gjorde hål i mina nya löparbyxor och det var den mest ofokuserade träningen ever. När vi spelade match i slutet var jag så dålig att jag bara ville sparka i väggen och skrika rakt ut. Efter träningen i omklädningsrummet sen så klagade Sanna heeeela tiden på att hon var hungrig och stressade upp oss totalt. Sen blev hon fett sur när varken Emelie eller jag ville äta på MAX och gick och deppa hela vägen på stan. Väll när vi åt på Saigon verkade de vara spänt mellan oss och vi småbråkade lite innan vi skildes åt. Jag drog till bibblan för att jag inte vilje följa med dom till skolan, där satt jag själv innan jag drog till bussen och åkte och jobba.
Fram tills hit var dagen alltså skit. Men allt vände när jag satte mig på bussen. Till en början så satt Oliver på bussen. Det var skönt att se ett ansikte jag varken var trött, arg eller sur på. Han lugnade mig helt enkelt. Vi satt och snacka och tiden bara flög iväg och rätt som det var så var vi på jobbet. I två timmar satt vi och snacka samtidigt som vi satte fast klisterlappar på ljus. Det var kul och okomplicerat. Jag stormtrivdes. Sen åkte vi hem och jag åkte med i bilen och snackade lite med Linda. Vi hämtade upp min syrra innan vi drog hem till Oliver och Linda där Josefine först la sig i solariumet medan Linda hjälpte mig med ansiktsmask. Jag gillar verkligen Linda, hon är så himla schysst och hjälper mig verkligen. Med masken på satt jag och Oliver och prata på hans rum tills det var min tur att sola. Än en gång, okomplicerat och bara skönt. Jag la mig sen i solariumet och somnade nästan. Efteråt hoppade vi ner i bubbelpoolen och fick massage av vattenstrålar under ytan. Jag blev så avkopplad att det inte var sant. Perfekt avslut på dagen! Hela hemma spa upplevelsen kompenserade för morgonens skit.
Just nu, exakt nu är klockan 21.59 och jag ska bara dricka upp mitt te innan jag ska sova. Jag vet att det här inlägget inte kanske var så bra skrivet i skrift men jag orkade verkligen inte anstränga mig idag. Jag ville bara skriva ner det så jag kommer minnas.
Idag hade jag sovmorgon och behövde inte gå upp förrän klockan 8:20 men jag kände mig lite busig och snoozade till 8.30 istället. Jag gick upp och kände mig inte hungrig eller så jag drog på mig kläderna lite snabbt och norpade åt mig en frukt på vägen ut. Jag gick i rask takt till bussen så jag piggnade till ordentligt. Bussen var i god tid till skolan och jag och Emelie cyklade till träningen. Träningen gick bra och vi spelade lite fotboll i slutet av den. Sen drog jag och tjejerna och åt ute där vi fick ett samtal om att schemat har ändrats under lovet så på onsdagar har vi inget mer än våra respektive sporter. Vi blev skitglada och jag drog iväg till bibblan lite kort innan jag satte mig på bussen till jobbet.
Nu till verkligheten. Jag vaknade och var skittrött. Inte fan räknas 8.20 som sovmorgon efter ett helt lov. Jag snokade till halv för jag trodde inte på att jag skulle orka upp om jag stannade i sängen en minut till. Jag bytte om som i slow motion och var faktiskt redo att gå i god tid för en gångs skull. Tills jag insåg att jag inte visste vart jag lagt nyckeln. Efter fem minuters letande, vilket resulterade i att jag blev sen, smet jag ut genom altan utan att låsa. Jag små sprang till bussen men var ändå tvungen att spurta sista metrarna. Jag var andfådd och lite svettig innan ens träningen börjat. Great. Träningen i sig sen gick skit! Jag gjorde hål i mina nya löparbyxor och det var den mest ofokuserade träningen ever. När vi spelade match i slutet var jag så dålig att jag bara ville sparka i väggen och skrika rakt ut. Efter träningen i omklädningsrummet sen så klagade Sanna heeeela tiden på att hon var hungrig och stressade upp oss totalt. Sen blev hon fett sur när varken Emelie eller jag ville äta på MAX och gick och deppa hela vägen på stan. Väll när vi åt på Saigon verkade de vara spänt mellan oss och vi småbråkade lite innan vi skildes åt. Jag drog till bibblan för att jag inte vilje följa med dom till skolan, där satt jag själv innan jag drog till bussen och åkte och jobba.
Fram tills hit var dagen alltså skit. Men allt vände när jag satte mig på bussen. Till en början så satt Oliver på bussen. Det var skönt att se ett ansikte jag varken var trött, arg eller sur på. Han lugnade mig helt enkelt. Vi satt och snacka och tiden bara flög iväg och rätt som det var så var vi på jobbet. I två timmar satt vi och snacka samtidigt som vi satte fast klisterlappar på ljus. Det var kul och okomplicerat. Jag stormtrivdes. Sen åkte vi hem och jag åkte med i bilen och snackade lite med Linda. Vi hämtade upp min syrra innan vi drog hem till Oliver och Linda där Josefine först la sig i solariumet medan Linda hjälpte mig med ansiktsmask. Jag gillar verkligen Linda, hon är så himla schysst och hjälper mig verkligen. Med masken på satt jag och Oliver och prata på hans rum tills det var min tur att sola. Än en gång, okomplicerat och bara skönt. Jag la mig sen i solariumet och somnade nästan. Efteråt hoppade vi ner i bubbelpoolen och fick massage av vattenstrålar under ytan. Jag blev så avkopplad att det inte var sant. Perfekt avslut på dagen! Hela hemma spa upplevelsen kompenserade för morgonens skit.
Just nu, exakt nu är klockan 21.59 och jag ska bara dricka upp mitt te innan jag ska sova. Jag vet att det här inlägget inte kanske var så bra skrivet i skrift men jag orkade verkligen inte anstränga mig idag. Jag ville bara skriva ner det så jag kommer minnas.
tisdag 7 januari 2014
Tittar på RIO
Kanske har jag tagit tillräckligt med skit i mina tidigare liv för att nu i detta överreagera för minsta lilla och tända till direkt och slå tillbaka(även om det bara är i ord) blint. Kanske är jag så pass aggressiv av mig för att jag redan varit för snäll. Om man nu tror på reinkarnationen. Vilket jag inte är säker på att jag gör.
måndag 6 januari 2014
Måndagshelvete
Jag tog mig ut från toaletten med mina dyblöta byxor som nästintill droppade av en blandning av blod, svett och vatten. Du tror jag skämtar? Tillåt mig att skratta. Ha-Ha. Tillåt mig att bitchblicka dig. Not funny at all. Jag tänker inte gå in på några detaljer men jag kan väll lugnt säga att jag mensade på mig, rejält. Jag stod med min syrra bredvid några maskiner när jag kände det. Så jag lämnade mobilen och gick så värdig jag kunde till toaletten. Rakt igenom hade det runnit. Nej. Det var absolut inte roligt alls. Lägg till också att jag var bakfull från gårdagen och att jag nt hade någon mobil med mig dit så jag kunde inte smsa min syrra.
Jag samlade i alla fall upp de mesta av den värdighet jag tappat och gick ut "to face the gym". Det kändes ju trots allt inte så farligt. Jag menar, shit happens. Or in this case, blod happens.
Som du kanske förstår så var det där inte slutet. Jag hade inte haft mina tankar angående stirr tävlingen och för att känna sig självsäker i att vinna mot en dörr så måste något mer ha hänt. Jag gick tillbaka ut till gymmet och mötte min syrra i trappan. "jag skulle inte gått och letat efter dig om du inte lämnat din mobil" Jag tog mobilen ur hennes hand och lös upp displayen med ett enkelt tryck på hemknappen. Två meddelanden. Ett som sa att vi glömt påsen vi lagt vodka och vinflaskan i och ett sms som försökte nå mig igen. Jag vet inte ens än nu när jag ligger här i min säng klockan 23.40 om hon läst meddelandena eller inte. Och om hon gjorde det så skulle hon veta att jag drack och DET skulle inte va så bra.
Som för att summera det hela. Lägg ihop min blodiga-blöta-förstörda-byxor historia med det faktum att jag skulle kunna få utegångsförbud forever om min syrra skulle skvallra så får du en tjej sittande på en toalett och försöker stirra ut dörren.
Jag samlade i alla fall upp de mesta av den värdighet jag tappat och gick ut "to face the gym". Det kändes ju trots allt inte så farligt. Jag menar, shit happens. Or in this case, blod happens.
Som du kanske förstår så var det där inte slutet. Jag hade inte haft mina tankar angående stirr tävlingen och för att känna sig självsäker i att vinna mot en dörr så måste något mer ha hänt. Jag gick tillbaka ut till gymmet och mötte min syrra i trappan. "jag skulle inte gått och letat efter dig om du inte lämnat din mobil" Jag tog mobilen ur hennes hand och lös upp displayen med ett enkelt tryck på hemknappen. Två meddelanden. Ett som sa att vi glömt påsen vi lagt vodka och vinflaskan i och ett sms som försökte nå mig igen. Jag vet inte ens än nu när jag ligger här i min säng klockan 23.40 om hon läst meddelandena eller inte. Och om hon gjorde det så skulle hon veta att jag drack och DET skulle inte va så bra.
Som för att summera det hela. Lägg ihop min blodiga-blöta-förstörda-byxor historia med det faktum att jag skulle kunna få utegångsförbud forever om min syrra skulle skvallra så får du en tjej sittande på en toalett och försöker stirra ut dörren.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)