Standard Söndag

Mannen med den blåa jackan försvinner runt hörnet. Han pratade i telefon men jag hör bara musiken i mina öron. Jag har nt mycket att gå på men det faktum att han kombinerade samtalet med yviga rörelser gör mig rätt så säker på att han inte ens såg mig. För fokuserad för att märka en ända själ. Kanske var han runt 30 år gammal. Eller så var han runt 45 och mitt inne i en medelålderskris. Vad vet jag. Han är i alla fall borta nu så jag kan nt fråga. 

Flickan lutar ryggen mot väggen. Jag har suttit på det där stengolvet, jag vet att det är kallt. Hon sippar då och då på en energidricka som hon efter varje sipp sätter ner på golvet bredvid sig. Hon ser ut att behöva all energi hon kan få.